Den banbrytande boken Den ofärdiga välfärden som publicerades för femtio år sedan var utgångspunkten för det panelsamtal Hans deltog i under Socionomdagarna 2017. Under panelsamtalet diskuterades utvecklingen av välfärden i Sverige under ett halvsekel och vilka utmaningar samhällsutvecklingen, välfärden och socialt arbete står inför i dagens samhälle. Boken som publicerades under rekordåren i svensk ekonomi är en passande utgångspunkt för att belysa det paradigmskifte som skedde under 1990-talet i välfärdspolitiken och inom socialt arbete. Det var ett skifte som innebar att det skedde åtstramningar i socialförsäkringarna och hårdare krav på dem som sökte hjälp av socialtjänsten. Strukturella förklaringsmodeller fick mindre betydelse och de mest utsatta mest hade sig själv att skylla för sin situation.
Bokens nedslag i socialpolitiken ledde till kritik mot den väl ansedda svenska välfärden och hur den i större utsträckning borde lyssna direkt på de som faktiskt är utsatta – utan att nödvändigtvis makarna Inghe aktivt förde den agendan.
”Författarna Gunnar och Maj-Britt Inghe tog ett helhetsgrepp på utanförskap, vilket var ovanligt vid denna tid. De var ute på fältet och gjorde undersökningar, illustrerade texten med fotografiska bilder, samtidigt som bristerna i välfärden beskrevs med många grafer och mycket statistik. På så vis pendlade dem mellan närhet och distans”. – Hans Swärd
Så hur har då utvecklingen sett ut? Vilka frågor var i centrum under panelsamtalet på Socionomdagarna 2017?
”Det finns en rad problem som diskuterades och det är svårt att sätta problem mot varandra. Det råder i alla fall konsensus att ett problemområde är bostadsmarknaden, som i sin tur skapar andar problem. Växande sociala och ekonomiska klyftor och en mer komplex situation för integrationspolitiken är också aktuella utmaningar”. – Hans Swärd
För att komma till rätta med dessa problem ser Hans att det behövs mer samordning, kontinuitet och långsiktighet i samhällsplaneringen och i välfärdspolitiken. Initiativ och civilsamhället har enligt Hans potential att vara produktiva faktorer i en sådan utveckling – förutsatt att det görs på rätt sätt och erbjuder ett mångsidigt stöd till de individer som behöver det.
”Det viktigaste är att man undviker insatser som leder till stigmatisering. Samtidigt är det ju självklart så att vissa behöver extra stöd och där har Tamira och andra aktörer chansen att fylla ett behov”. – Hans Swärd
Boken Den kantstötta välfärden, en antologi av flertalet forskare med Hans som redaktör, tar ett liknande helhetsgrepp som Den ofärdiga välfärden. Här belyser ett kapitel den revolution som genomgående förändrat samhället – de digitala medierna. Hans påpekar att framväxten av sociala medier har negativa sidor inte minst när det gäller faktaresistens och när enskilda händelser leder till generella föreställningar, något som har kallats anekdotisk evidens. Men han ser också positiva effekter med sociala medier:
”Idag bildas många spontanorganisationer över nätet för att ge stöd och hjälp. De unga organiserar sig mer på det sättet idag än att gå på möten. Kampanjen #metoo är ett ypperligt exempel på det”. – Hans Swärd
Hans betonar det arbete och utmaningar som välfärden och socialt arbete står inför, men ser trots allt på framtiden med tillförsikt.
”Vi kan inte lösa problemen som pågående krig ute i världen. Samtidigt är mycket av det vi ser lösbara problem. Det finns ofta en domedagskänsla i debatten, men jag är positiv. Det viktigaste är att vi fokuserar på att många problem med fattigdom och utsatthet går att lösa om vi bara vill”.
